Direktdemokrati

Varför välja? I en direktdemokrati kan du behålla din röst. Du behöver inte hitta ett parti att representera dig. Rösta själv eller välj olika representanter på olika områden.

· 9 min read
Direktdemokrati

På så vis kan allas kompetens, engagemang, kreativitet och energi komma till sin rätt. De som brinner för något har också chansen att aktivt deltaga och förändra.

När vi har möjligheten att rösta i alla frågor får vi också en anledning att ta ett ökat ansvar. Du behöver inte längre vifta med plakat åt en politiker för att skapa förändring. Du kan prata med din familj, grannar, jobbarkompisar och alla omkring dig på webben och i din stad. Alla röster räknas.

Men du kan också välja din grad av engagemang. I de frågor du inte själv vill sätta dig in i, kan du delegera din röst till någon annan. Du kan exempelvis delegera din röst till Socialdemokraterna, och då låta dem representera dig och rösta för dig. Skillnaden mot idag är att du kan när som helst ta tillbaka din delegering. Du kan även välja att delegera till en kompis eller en organisation såsom Greenpeace.

Du kan även delegera till olika grupper i olika frågor. Du kan exempelvis ha en delegat i miljöfrågor, en annan delegat i familjefrågor, en tredje i arbetsfrågor, osv. Du bestämmer själv hur du vill ha det. Och du kan när som helst välja att själv rösta i en fråga. Det finns inte någon 4%-spärr.

Allt detta är möjligt med modern teknologi. Du kan komma med förslag, diskutera och rösta via webben, via telefon eller i ditt lokala kommunhus eller bibliotek.

Tiden är mogen för direktdemokrati. Det är dags att släppa loss kreativiteten, engagemanget och kunskapen hos hela befolkningen.

Proffs eller lekmän

Hur kan vi göra så att alla beslut i samhället blir så bra som möjligt?

Vad är ett bra beslut? Beslut ska bygga på korrekt fakta. Vetenskapligt grundad förståelse. Tillgodose allas behov och önskemål. Minimera negativa konsekvenser. Osv.

Beslutstagarna bör vara väl insatta i allt som inverkar och med förmåga att föra samman alla dessa delar för att hitta bästa möjliga lösning.

Men hur kan vi skapa ett system som ger bra beslut? Ska vi bara låta välinsatta, smarta människor få vara med och besluta? Hur väljs dessa människor? Ska de väljas av andra smarta och väl insatta människor? Det blir en form av akademi där medlemmarna själva väljer in nya medlemmar, eventuellt baserat på en rad med test och prövningar.

Risken med institutioner som väljer in sina egna medlemmar är att de upprätthåller sin egen världsbild. De må utveckla stor skicklighet i att hantera stora mängder information och tillämpa dem logiskt för goda resultat. Men det finns många sätt att närma sig olika problem. Olika sätt att tänka på kan vara ömsesidigt inkompatibla, även när båda sätten stämmer väl överens med verkligheten. Så när vi har en grupp i maktposition som väljer in sina egna medlemmar, eller på annat sätt styr utbildningen om hur man ska förhålla sig till problem, får vi ett begränsat perspektiv. Det leder i sin tur till att vi missar en stor del av möjliga lösningar på problem. Och det leder även till att människor med andra perspektiv kommer att känna sig utanför och förbisedda. När en institution utvecklas, får vi fler och fler som utvecklats i andra riktningar och därmed fler och fler som hamnar i ett utanförskap i förhållande till den etablerade institutionen.

Idag blir svenskar automatiskt myndiga vid 18-årsdagen. I många samhällen, speciellt förr, var man tvungen att genomgå prövningar och test för att visa sig värdig av medborgarskap. Idag anses alla svenskar som fyllt 18 år vara kompetenta nog att välja beslutstagare. Vi anses ha förmågan att avgöra vem och vilka som är insatta i berörda frågor och som kan använda tillgänglig kunskap och vetenskap för att fatta rätt beslut.

Är "vanliga människor" kompetenta att välja rätt politiker? Är de då inte också kompetenta att delegera till rätt parter och att göra ansvarsfulla beslut även i en direktdemokrati? Med utvecklad teknologi kommer vi få mycket bättre förutsättningar att göra ett bra val. Då går det att kombinera kompetensen hos institutioner med kreativiteten och nytänkandet hos öppna grupper.

Det finns idag många avancerade projekt på internet som är helt öppna. Många populära och avancerade datorprogram är fria och öppna. Vem som helst kan gå in och läsa diskussioner om dess utveckling. Inget är gömt bakom stängda dörrar. Alla dokument är fritt tillgängliga. Alla som vill kan bidra till utvecklingen genom att föreslå förändringar eller direkt utföra arbete för att förbättra programvaran. Du behöver inte ens be om tillåtelse. Om du gör ett bra jobb kommer övriga inblandade att tacksamt ta tillvara på ditt bidrag.

Hela jordens befolkning är fria att bestämma hur exempelvis Firefox ska utvecklas. Projektet fungerar bra även med denna obegränsade frihet. Människor är villiga att lita på de som visat sig göra ett bra jobb. De som är engagerade lär sig att bidra och fungera i ett gemensamt utarbetat system för utveckling.

Hantera stora mängder information

Riksdag, kommuner och alla utskott och myndigheter kan idag göras helt öppna. Alla dokument. Alla diskussioner. Alla möten. Allt kan vara helt öppet. Alla som vill kan bidra.

Utvecklingen av datorer och internet gör att det finns långtgående möjligheter att hantera informationsflödet. Varje person har möjlighet att välja hur mycket tid hon vill ägna åt demokratin och har obegränsad möjlighet att automatisera framsorteringen av det som är mest intressant och angeläget vid varje tillfälle. Diskussioner kan sammanfattas. Parternas argument kan ställas upp. Faktaunderlag kan länkas in. Du kan ha en lista på personer och organisationer att använda som referenspunkter för att få en uppfattning om olika frågor. Du kan använda kollektiva betygssystem i forum, bloggar eller annan nyhetsmedia. Det finns närmast obegränsade möjligheter att göra stora mängder data tillgängliga och överskådliga. Framtida utveckling i kunskapsrepresentation och artificiell intelligens kommer ytterligare att förenkla överskådligheten.

Dessa sammanfattningar kommer inte att göras av någon enskild myndighet eller part. All data är öppen och kan sammanställas på olika sätt av olika parter. Varje individ kommer att vara fri att välja sitt egna sätt att filtrera fram det hon vill ha. Denna flexibilitet är viktig för att bevara mångfald i perspektiv och undvika beroende av en enskild parts förmodad objektivitet.

Att veta vad man bör uppmärksamma

När vi lever tillsammans i ett samhälle finns det sådant vi har gemensamt. När dessa ting fungerar som de ska kan vi ägna uppmärksamheten åt andra saker. Vi kan leva i trygghet med vetskapen att dessa ting är konstruerade på ett bra sätt och övervakas och drivs av system och personer som kan sitt jobb.

Vi antar att taket i vårt hus inte kommer att falla ned på oss. Vi vill kunna slippa bekymra oss över om maten är hälsosam, att hissarna är säkra, att det sociala skyddsnätet fungerar för alla, osv.

Hur kan vi veta att allt fungerar som det ska? Och hur kan vi veta att allt även förbättras i enlighet med ny teknik och anpassas för bättre effektivitet?

Vi kan hoppas att "någon annan" är uppmärksam nog att lägga märke till brister och förbättringsmöjligheter. Vi kan hoppas att någon är tillräckligt intresserad för att studera dessa ting åt oss. Kanske vi förväntar oss att någon kommer att märka ifall något inte är som det ska. Men det finns många saker som inte märks av förrän skadan redan gjorts. Det kan gälla rost i fordon men också sådant som involverar människor som kan vara omedvetna om eller oförmögna att göra något åt problemen.

I ett öppet system kan alla individer och organisationer medverka. Det kan finnas organisationer skapade för att värna om än det ena och än det andra. En organisation kanske fokuserar på att motverka biologisk smittspridning. En annan organisation kanske intresserar sig för att minimera energianvändning. En tredje organisation kanske intresserar sig för slitage av materiel. Var och en har sitt eget kompetensområde. Alla dessa är fria att medverka och övervaka alla processer av intresse. Vem som helst kan själv gå in för att bidra med sitt eget unika perspektiv. Det finns ingen som godkänner vem som ska få vara med. Alla kan deltaga.

För att försäkra oss mot att vi inte missar att agera på något, behövs en kvalitetskontroll som notifierar berörda parter vid problem. All data ska vara fritt tillgänglig. Då kan alla individer och grupper skapa egna automatiserade notifieringssystem. Man behöver inte manuellt övervaka att varje samhällelig institution fungerar som den ska. Det räcker att delegera sitt förtroende till en övervakningsorganisation eller själv sätta upp automatiserad notifikation när något händer utöver det vanliga.

Det finns mängder med sådana organisationer i vårt samhälle idag. Olika myndigheter som har som uppgift att övervaka olika delar av samhället. Skillnaden här är att alla mätdata bör vara öppna för alla för att så långt som möjligt minska negativa effekter av subjektiv tolkning och tillämpning.

Vid övervakning uppkommer även frågan om personlig integritet. Den övervakning jag beskrivit handlar enbart övervakning av processer som vi själva är delaktiga i. I princip betyder det att du ska ha rätt till all information om funktionen av den väg du själv använder men inte av den väg som du inte använder. Övervakning av personer sträcker sig till denna persons handlande gentemot dessa processer i våra gemensamma system. Det kan exempelvis handla om mätvärdet av ett vattenrörs kvalitet uppmätt av en person som har den uppgiften. Allt som vi röstar fram är även föremål för utvärdering.

Att delegera beslut

Vi överlåter ofta beslutsfattande till de vi tror kan ta bättre beslut än oss själva. Vi kan känna igen de som är bättre pålästa, har större kompetens i frågan och som vi har ett förtroende för.

Med förbättrad informationsteknologi kan vi lättare hitta och utvärdera individer och organisationer. Vi kan se vad de har för kunskaper och kompetenser. Vi kan läsa utlåtanden och utvärderingar från andra parter och vi kan undersöka dess handlande i andra ärenden. Dessa uppgifter kan sammanställas och presenteras. På så vis kan var och en av oss få en tydlig bild av hur bra en viss individ eller organisation kan fullgöra en specifik uppgift.

I en modern direktdemokrati kan vi välja att delegera vår röst till en eller flera individer eller organisationer. Var och en av dessa delegater har då vårt förtroende i de frågor de verkar inom.

På så vis kan vi välja hur mycket tid och engagemang vi lägger ned. Vi kan överlåta verksamhet och beslut till de som har kompetensen inom respektive område. Men vi kan fortfarande när som helst själva gå in och medverka. Vi kan när som helst flytta vår delegering till en annan part eller helt ta tillbaka den.

På så vis kan institutioner byggas upp av organisationer som tillsammans har förtroendet av befolkningen. Men dessa kan när som helst kompletteras eller till och med bytas ut om det visar sig att de inte gör ett bra jobb eller om det finns ett bättre sätt.

Gradvis övergång till direktdemokrati

Direktdemokrati kan införas gradvis. Och det kan genomföras utan behov av majoriteten. Det enda som behövs är att det bildas ett partipolitiskt obundet parti som enbart har till syfte att införa den nya demokratimodellen. När detta parti får över 4% i riksdagsvalet, kan dessa mandat användas i enlighet med partiets demokratisystem. Direktdemokraterna är ett sådant parti.

Omröstning i varje fråga sker via partiets webbplats. De personer som kommit in i riksdagen har till uppgift att rösta i enlighet med utfallet av omröstningarna på webbplatsen.

Personerna som kandiderar till riksdagen för det direktdemokratiska partiet fungerar som röstförmedlare för befolkningen. På samma sätt som partiledare och språkrör i andra partier, har de som uppgift att representera medlemmarna snarare än sina egna åsikter. De fungerar som journalister genom att komplettera den information som redan är öppet tillgänglig, för att ge underlag till diskussioner och omröstningar.

De fungerar även som röstförmedlare mellan medlemmarna och de andra partierna. Slutsatser och sammanfattningar av diskussioner kan framföras i riksdagens talarstol. De kommer även att verka inom utskott och utredningar som en kontakt mellan folket och de övriga partierna. Röstförmedlarna kommer även att informera om direktdemokrati och verka för dess utveckling i riksdagen.

Fördelar i jämförelse med idag

I jämförelse med dagens politiska system, kommer en direktdemokrati att leda till att fler goda idéer kommer fram. När hela folkets kunskap och kreativitet tas till vara på kommer det att leda till bättre beslut.

Vi lever i en allt mer komplex värld med allt fler och större system som ska hanteras. Enskilda politiker i riksdagen har inte möjlighet att sätta sig in i de frågor de ska rösta om. Därför behöver demokratin öppnas upp för att inkludera de som verkligen är insatta och engagerade i frågorna.

Det kommer att vara svårare för mäktiga intressen att manipulera sig fram till fördelar. Det är lättare att påverka ett fåtal personer i en homogen miljö, såsom riksdagen, än att påverka hela befolkningen. Det går inte heller att påverka befolkningen genom massmedia när det rör sig om en kontinuerlig ström av frågor snarare än några enstaka omröstningar. Det finns helt enkelt inte möjlighet för traditionell massmedia att "fronta" med alla frågor som är aktuella för omröstning. Därmed kommer webben och sociala interaktioner få större betydelse.

När alla medborgare har verklig makt att påverka besluten ökas också incitamentet att ta frågorna på allvar och ta ett större ansvar för att göra rätt val.

Om du vill förändra något har du mycket större chans att göra det genom att prata med dina vänner, familj och alla du möter. Alla har möjlighet att ändra sin röst i varje enskild fråga. Du behöver inte få någon enskild politiker att lyssna på dig. Du kan istället prata med alla du möter. Och när alla vet att deras röst faktiskt räknas, är de även i större mån intresserade av att lyssna på dig. Det kan leda till verkligt samhällsengagemang i positiv anda.

Intresset för politiska partier har minskat. Men intresset är fortfarande stort för idéella organisationer, protestlistor och enskilda frågor. Nästa gång något händer som får dig att vilja demonstrera, kan du istället direkt påverka, på samma villkor och med samma makt som de gamla politikerna.

Det finns ett glapp mellan människor och beslut som tas på internationell nivå. Med direktdemokrati kan människans vilja få genomslag för att bryta ned system och institutioner som tjänat ut sin roll. Tillsammans kan vi skapa verklig förändring.

Version 2.06. Tidigare publicerad på demokrati.alternativ.se.

[[https://www.facebook.com/groups/direktdemokrati/posts/7097350490317454/]]

Written by Jonas Liljegren
Exploring unconventional methods in technology development to shape a better future.
π