Jag är osäker på vad som format min personlighet. Vad som kommer att fortsätta att vara som det är och vad som går att ändra på med mindre eller större ansträngning. Vetenskapen har kanske inte kommit så långt på det området.

Det jag vill säga är att jag inte kategoriskt vill säga att jag är på ett visst sätt. Bara att det är så jag upplevt mig själv över tid. En del har jag ändrat på genom åren. Andra saker kanske kommer att ändras framöver. Så med det sagt;

Jag "är" ganska riskobenägen. Försiktig med att pröva nya saker. Och jag tar ganska lång tid på mig att fundera på saker innan jag går från tanke till handling. Ibland tar det tiotals år vad för andra kan ta minuter.

En effekt av det är att jag ofta tänker på och studerar saker jag funderar på att göra. En fördel är att jag lär mig ganska mycket om saker. Och jag hoppas att mänskligheten har nytta av sådana som jag.


Min försiktighet tolkade jag som ett slags renhetsideal. Jag undvek kaffe, alkohol och andra droger. Även smärtstillande medel. Jag vill inte ta något som bara undviker obehag om det kan påverka min kontroll, tankeförmåga eller ha andra negativa effekter. Ovanpå det har jag ganska kraftig sprutfobi vilket antagligen hänger ihop med min försiktighet.

Hur många är vi som säger nej till bedövning hos tandläkaren? Eller som hellre har ont flera dygn än tar en huvudvärkstablett?

Runt 2004 beslutade jag mig för att pröva något nytt, i samband med att jag längtade efter en flickvän. Så jag tänkte jag skulle testa att dricka öl. Och i samband med det prövade jag även kaffe.

Och som i alla goda experiment ville jag isolera variablerna. Så jag började med svart kaffe utan tillsatser. Effekten var enastående. Något så kraftigt vet jag inte om jag någonsin upplevt. Och jag tänkte att det här är en medicin som bör användas enbart vid behov. För det vore ju synd om jag använde den så ofta att effekten avtog.

Så jag siktade på att dricka små mängder, vid behov, och ej efter kl 12 på dagen. Samt att hålla upp under helgerna.

I mitt experimenterande prövade jag även kaffe med socker. Och längre än så kom jag inte. Jag förstår att det är populärt med mjölk eller annat i kaffet men jag fann inte behovet av att fortsätta mina experiment längre än till kaffe med socker.

Jag reflekterade också över varför människor gillar äckliga saker så som öl, kaffe och mögliga ostar. Det är intressant hur snabbt kroppen vänjer sig till att inte ens lägga märke till hur hemskt det smakar. Och då kan det äckliga bli gott.

Samma effekt har jag märkt med obekväma kläder och andra saker. Du lär dig att ignorera de störande elementen med tiden.

[[https://www.facebook.com/aigan/posts/10155070322982393]]