Ända sedan Drakar & Demoner kom ut på 80-talet har jag velat spela rollspel. Då blev det enstaka speltillfällen. Några försök att komma igång, men det blev bara uppstart. Kom aldrig vidare.
Det som är så bra med klassiska rollspel som man spelar i grupp med spelledare, som inte går att göra med en dator, är att du är helt fri att göra vad du vill. Finns inga gränser för vart du kan gå, vad du kan försöka göra och hur du väljer att lösa de problem som dyker upp. Och du kan spela i världar som är mer spännande med fantastiska miljöer, underbar magi och annat roligt.
Drömmen är att få börja på lägsta nivå, och få spela igenom ett helt äventyr och sedan fortsätta i samma värld och bli bättre och bättre. Att använda skatter och färdigheter på nya nivåer. Det är grundkoncept som datorspel tagit från rollspelen, men det finns inga datorspel som kan göra det lika bra.
Så det blev några enstaka försök att komma igång följt av otaliga timmar av drömmar och skapandes och filosoferande och studerande för det som förhoppningsvis skulle användas i själva spelet. Jag har ägnat så mycket tid åt att studera regler, magisystem, äventyr, osv. Enstaka timmar i försök att komma igång och hundratals om inte tusentals timmar med förberedelser inför speltillfällen som aldrig blev av.
Och jag har fortfarande kvar den önskan. Har fortfarande inte hittat folk att spela med. Jag har min karaktär jag skapade en gång för länge sedan som jag aldrig fått spela med, och det är ett djupt behov som följt med mig. Det är en del av mig som aldrig fått utvecklas.
Efter att jag började se Critical Role fick jag (som miljoner andra) inspirationen att göra ett nytt försök. Critical Role är något av det bästa som finns i mediaväg, inklusive filmer, tv-serier, böcker, osv. Senaste Avengers-filmen var underhållande men jag tror inget kan vara lika bra som Critical Role, kampanj 1. 🙂
Så runt 2017 gjorde jag ett nytt försök och efter 1-2 år lyckades jag komma igång. Det blev några enstaka tillfällen att starta upp, med mig som spelledare, men har återigen problem att komma vidare. Skulle behöva några fler spelare eller en spelledare så jag kan få utlopp för min karaktär.
Den gången på 80-talet fascinerades jag av hur reglerna kunde skapa en realistisk simulering av verkligheten eller en tänkt verklighet. Det blev mer och mer avancerade system som byggde vidare på Drakar & Demoner Expert. Fler och fler tabeller, regler och matematiska formler. Det är möjligen något som skulle fungera idatorspell. Men för klassiska rollspel skulle det bli för tungt och tidsödande att spela när du behöver hålla reda på alla tabeller och regler för hand.
Så när jag ville göra nytt försök med rollspel så tittade jag igenom vad som fanns. Jag tittade på nya versioner av Drakar & Demoner och jag tittade på andra system. Och efter att ha jämfört många olika kom jag fram till att Dungeons & Dragons 5ed var bästa alternativet för en nystart.
Jag hade allvarliga funderingar på hur ett klass- och levelbaserat system kan fungera utan att upplevas vara orealistiskt. Hur kan man bli bättre på en viss sak som hör till din klass bara för att du fått erfarenhet i något helt annat sammanhang? Jag har funderat igenom detta noggrant och hittat hur jag kan få det att bli logiskt och även ge större frihet för hur du vill utvecklas och göra det på ett engagerande sätt.
Dungeons & Dragons är stort och har ett enormt material och en massa hjälpmedel och verktyg och resurser online. Så det är en fördel. Det är också det system som används i Critical Role, så jag har hunnit lära mig det ganska väl. Och det finns enormt mycket material av beskrivning av världar och äventyr att låna av. Dessutom kan jag ganska enkelt konvertera gamla äventyr från Drakar och Demoner, som jag fortfarande vill spela. Så min plan var att spela de gamla äventyren men med de nya reglerna.
Men framför allt är DnD 5e ett system som utvecklats till att vara väldigt enkelt att använda. Det gåt att spela med det utan att behöva bläddra i böcker eller tabeller. Det är en väldigt fin balans mellan spel och frihet och taktik med en grund som är enkel att lära sig och använda.
Så nu har jag börjat preppa själva spelvärlden. Ägnat massvis med timmar åt att lära mig mer om hur kartan ser ut, om historia, platser, om ekologi och massa annat. Så även om jag lärt mig att inte gå in för djupt i idén om perfekt simulering, så går jag nu istället in i detaljer kring världen och platser, och historia och relationer, och massa annat, med drömmar om det stora äventyret. Nu senast har jag fastnat i bekymmer om vad skogskanten på kartan egentligen betyder. Vad är det för typ av växtlighet på respektive plats och vad innebär röjd mark, betesmark, biomess, olika typer av skogar, etc. Vart rinner vattnet och hur bildas bäckar etc på den sidan av berget som befinner sig i regnskuggan? Hur mycket har marken förändrats av några hundra år sedan människor varit där?
Faktum är väl att jag vet jag kan klara mig ganska mycket utan att ha rett ut alla detaljer. Men just nu har jag åter igen ingen att spela med. 🙁